Foto: Park- och naturförvaltningen

Ekologi

Trädgårdsföreningen sköts helt ekologiskt. Endast organiska gödningsmedel och bekämpningsmedel används, för att inte skada människa, djur eller miljö.

Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan levande organismer och deras omgivande miljö. Ekologisk trädgårdsskötsel innebär att försöka förstå något av det här samspelet, att iaktta och härma det. Trädgården blir som en slags följsamt kontrollerad natur.

I Trädgårdsföreningen praktiserar vi sedan år 2000 det här förhållningssättet, först som ett slags pilotprojekt i Rosariet, som då blev ett av de första ekologiska rosarierna i världen; nu skulle den växtgrupp som kanske mest förknippas med konstgjordhet - förädling och kemikalier - odlas enligt ekologiska principer. Ganska snart spred sig samma filosofi till övriga parken och även in i Palmhuset.

Endast organiskt gödningsmedel

Vi gödslar bara med organiska gödningsmedel, som ko- och hönsgödsel eller preparat baserade på alger. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel, eller kort och gott gifter, är förstås mer än självklart. För att bekämpa de besvärliga och ofta uppdykande svampsjukdomarna hos rosorna använder vi biologiska preparat som innehåller rovsvampar som konkurrerar ut skadesvamparna. Inom ekologisk skötsel är det särskilt angeläget att tänka förebyggande – dels genom växtval och hänsyn till ståndorter, men också rent skötselmässigt, som genom beskärning; rätt utförd leder den till att luft och ljus kan flöda mellan grenar och blad och på så sätt försvåra livet för sjukdomssvampar och skadeinsekter.

Lönar sig att vara vän med småfåglarna

I den ekologiska trädgården råder balans mellan nyttodjur och skadedjur. Och även en traditionellt välskött och välansad park har en mångfald av arter. I gamla parker som Trädgårdsföreningen har många träd också uppnått den ålder som behövs för att ge förutsättningar för många arter att leva på och i träden.  Att bli vän med småfåglarna genom att sätta upp holkar och låta växternas fröställningar vara kvar över vintern är strategiskt; när fåglarnas ungar kläckts på våren finns det gott om mat i form av stekellarver på rosorna. Många insekter gör också stor nytta i trädgården; blomflugans larv kan äta hundratals bladlöss innan den förpuppas och sedan, som färdig insekt, suger den nektar och pollen.  I Palmhuset där lusangreppen också kan bli omfattande är nyckelpigans larv en hungrig och hjälpsam jägare.

Parkens grönska i sig påverkar lokalklimatet och ger också förutsättningar för mångfald.  Även arter av det hortikulturella växtmaterialet har förstås stor betydelse här. En monokultur är aldrig särskilt livskraftig eftersom riskerna för angrepp av sjukdomar och skadedjur ökar och jordens kvalitet försämras.  Jordar med ett slutet växttäcke ger ett bättre mikroliv och en bättre ytstruktur och såväl vattenavdunstning och urlakning av näringsämnen minskar. I rosariet samplanterar vi därför rosor och perenner, något som också motiveras rent estetiskt.

Ett långsiktigt arbete

Alla delar i vårt ekologiska förhållningssätt bidrar och förstärker sin egen helhet, arbetet är långsiktigt och bygger som sagt mycket på iakttagelser och eftertänksamhet. Plantor kan behöva flyttas, jorden lättas upp och ändå får man acceptera ett och annat misslyckande med rosor som dör och efter en kall, blöt och lång vinter lite glesa rabatter. En del sorter måste kanske dömas ut som olämpliga i ekologisk odling och en avvägning måste göras; med bara superodlingsvärda rosor får vi inte det sortiment som vi trots allt önskar i rosariet. Ibland behöver större ytor i ett woodland täckas för att bli av med rotogräs på ett mer effektivt sätt än bara rensa och rensa om igen. Förhoppningen är att även dessa försök och projekt ingår i parkupplevelsen och att det också blir en mer spännande plats att besöka och lära vidare av.